tisdag 3 maj 2011

1 vecka sedan operation

Nu är det olidligt..
Huggningarna i magen vid rörelse är otroligt kraftigt.
Pratade med A som var granne med mig på sjukan hon mår toppen och far runt hemma! Vad kul för henne:)
Här ligger jag och kan inte röra mig. Suck!
När min man kommer hem ser han att det gör ont. Jag försöker bita ihop men det är problem att tom sitta på toaletten då jag måste nypa åt ett ordetligt tag i magen samtidigt som jag gör minsta rörelse.
Sent på kvällen inser jag att detta inte går vi ringer runt så barn kan hämtas här och där (fick väcka de stackarna) för att sedan ta sig in till Akuten.
Där kom man fort in då de fick höra vilken operation man så nyligen gjort.
De var väl rädda för att det uppkommit komplikationer.
När läkaren sedan kommer hade jag sådan tur att det var han som skrivit ut mig på avdelningen ett par dagar tidigare. Snacka om tur i oturen!
Så då behövde man inte förklara så mycket vad man gjort utan man kunde koncentrera sig på den akuta smärtan samt så kändes det så tryckt att det var en läkare som jobbade just på en avdelning som gör Gastric Bypass.
Men även han förstod inte varför smärtan var så långt ner.Det togs prover för att se att allt inuti i magen var okej.
Allt var tack och lov okej!
Sedan kom han underfull med att smärta nog tillkommit efter en skada i bukväggen under operationen och att det skulle läka av sig själv.
Så det var inget farligt så med denna information vände vi hem och skulle försöka lida igenom denna smärt period.
Men det är ganska underligt, man brukar kallas för att vara en person som klarar smärta bra och har en hög smärt tröskel eftersom jag under en lång tid gått med en benbit som skavt på muskelsenor i axel och väntat på denna operaton i många år.
Men nu var jag less och ändå var detta bara början...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar